onsdag 7 november 2012

Amanda

Amanda är efterbliven. Och då menar jag bara halvt på det där gulliga sättet som en liten hundvalp som jagar sin egen svans utan kanske ännu mer på det där farliga sättet. Som Åberg för ett år sen. När han jonglerade med baseballträd och fnittrade non-stop vilket gjorde mig orolig och gav mig sömnsvårigheter. Börjar tro att det är jag som skapar mental obalans hos människor i min närhet. Det verkar onekligen så.

Hon har tråkigt, vad gör man när man har tråkigt? Man läser, spelar, kollar på tv, ser en film, skriver något, eller helt enkelt går iväg och gör något vettigt. Vad gör hon? Hon ligger i min säng och håller upp benen i luften. Kallar det för träning. Hon gör konstiga ljud, kastar saker på mig. Hon lipar, kallar mig taskiga saker och dregglar. Fnittrar.

Till slut efter många om och men så hittar hon ett xbox. Börjar spela GTA. Sitter till klockan 06.30 och skriker obscena saker mot tv'n. Skrattar åt sig själv och beter sig hotfullt.




Hade hon inte varit farligt charmig hade jag lagt ut henne på blocket.
Tills vidare så sover jag med ena ögat öppet istället.
 Känner mig som en journalist som avslöjar krigshemligheter.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar