lördag 28 april 2012

Ticking away...

Var tog tiden vägen?
Vi människor må ha skapat begreppet tid, men precis som att världen kan mätas i centimeter kan våra liv mätas i tid. Oftast med ganska deprimerande resultat.

"Säg 3 saker du hatar?" hör man ibland folk fråga. Ofta jag själv för att sen få frågan tillbaka. Man kan självklart svara olika beroende på situation, man kan självklart känna annorlunda vissa jobbiga dagar. Men hur brukar det se ut?

  1. Aik
  2. Idioter
  3. Tid
 Jag hatar tid och hur den begränsar oss. Jag vet att tid sätter värde i saker, men jag är en liten del av universum och jag lever mitt lilla simpla liv med vetskapen att jag inte är mer och antagligen aldrig kommer bli mer. Tid gör mig förgänglig och förbrukbar.

Jag kommer ihåg när jag min farmor fyllde 60. Jag var 3 år och det var en hel jäkla karneval med spelmän som gick längs vägarna med min farmor längst fram med ett dragspel. Alla var så glada och det fanns verkligen ingen ångest i deras spelande. Det var feststämning och säkert hälften av alla som var där är döda idag. På gränsen till bortglömda. Själv kommer jag bara ihåg min farmor och hennes tvåmeters-granne "Einar" som alltid skottade snö åt henne eftersom min farfar fått en stroke. Han dog för ett gäng år sen, jag och min pappa storstädade hans änkas hus inför en försäljning.

Jag kommer ihåg när jag fick min första cykel och min pappa hade långt hår. När min mamma var gymnastiklärare och jag var seriöst störd och bet alla tjejer i låren. Alltid haft en grej för lår. Alltid varit rätt störd.

När det gäller minnen kan tiden vara en trevlig filur. Man kan få distans till saker och skratta gott. Man kan komma ihåg saker med glädje och se tillbaka. Men man kan också inse hur ineffektiv man är. Hur man i ärlighetens namn kanske slösar bort sitt liv på ett eller annat sätt utan att riktigt få pli på hur man ska sluta.

Vad ska man göra med sitt liv? Och varför i helvete är den här filuren tid här och förstör allt?


fredag 13 april 2012

Spice girls och definitionen av kärlek

Har det aldrig slagit er att man kanske inte hittar dom mest träffsäkra citaten från alla dessa stora poeter? Att det kanske inte egentligen är guden och ikonen Bob Dylan som definierar saker överallt och alltid?

If you want my future, forget my past *

Hur sant är inte det? Det handlar om förmågan att gå vidare från det som varit. Det handlar om att kärlek inte byggs på historia utan på nutid och potentiell framtid. Det handlar om att människor ska lära känna varandra för vad dom faktiskt är och inte döma varandra utifrån vad man gått igenom.


I dont care who you are, where you're from, what you did. As long as you love me. *

Egentligen samma tema. Ungefär samma innebörd men här går man i och med pojkbandens mest framstående exempel mer in på vad som faktiskt spelar roll och inte bara vad man ska undvika.
Jag skiter i vem du är, vilket blir lite motsägelsefullt men jag antar att det självklart syftar på ytligheter. Som i om du är en svart städerska eller en asiatisk bonddräng, spelar ingen roll ! 
Inte heller varifrån du är, vad du gjort. Även om det knappast gäller en pedofil. 
Kärlek är huvudsaken, kärlek är det relevanta. Om du älskar mig och jag älskar dig så kommer det funka. Som en öppnande dörr och en legitimering för moderna "Romeo och Julia"-draman.






För övrigt är Ronan Keating - When you say nothing at all en av dom vackraste låtarna någonsin. På riktigt.

* Spice girls - Wannabe
* Backstreet Boys - As long as you love me