torsdag 14 april 2011

Mitt försvarstal

Okej, jag vet, ni kan sluta maila mig om det nu.

Uppenbarligen är mina "fans" upprörda över att jag börjat spela WoW igen, har fått en jävla massa mail där dom flesta inkluderar hot och bilder på erigerade kön. WTF liksom?

Jag lever MITT liv så ni kan sluta lägga er i det, nej Åberg har inte tvingat mig börja spela igen, det är MITT val och jag är medveten om riskerna med det. Var det någon som ifrågasatte Johnny Thunders heroinmissbruk? Nä precis. Så sluta ifrågasätta vad jag gör istället för att träna eller träffa folk.

Jag och min krigare har det bra, igår var vi inne i flera grottor och slogs, vad gjorde ni andra medan? Umgicks med era fula flickvänner och tränade? Själv fick man ju en del blåa items utan att behöva lämna mitt rum eller ta på mig byxor. Inte så svårt att se vem som vinner då newfags.

-

Det känns lite småkonstigt att spela igen dock, jag känner mig som en nostalgisk 70-åring som åker på festival, asbitter över förändring och som konstant trots avsaknaden av folk som bryr sig börjar berätta hur det var på gamla tiden, när "Snoddas var på folkparksturne och se på FAN vilken fest det var sen asså". Kontra djupanalyser av Loch Modan's skönhet och Uldaman's mystik. Det är som om dom WoW-lösa åren bara passerat för att skapa en hunger, ett sug, en passion. För att jag ska återigen se dagen gry och nöta instans efter instans i jakt på ett vapen, på en sköld, på ett liv.

Vem är jag egentligen? Stooges level 22 Warrior.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar